Naturligtvis måste det läggas upp en bild på hur Al Mar Payara ser ut i utfällt läge. I sista inlägget var det bara en liten teaser som inte avslöjade det.

Som synes har den ett rätt speciellt blad. Spetsen är en tanto och till det har man lagt en recurve-egg bara för sakens skull. Resultatet blir tämligen slående rent utseemässigt. På köpet får man, på gott och ont, den sekundärspets som en tantospets medför. Den är bra till vissa saker, mindre bra till andra. Men å andra sidan är den inte särskilt uttalad på den här modellen och den korta eggen mot spetsen till är svängd.

Den svängda eggen har den fördelen att den för in visst material i själva snittet. Det gäller om man kapar rep eller tamp till exempel. Stålet som använts är det budgetorienterade D2. Ett stål som rätt behandlat dock är mycket gångbart trots att det inte är dyrt. Ett varningens finger kan höjas för att det inte tillhör gruppen rostfria stål.

Al Mar Payara 32 i sin helhet

Handtaget är gjort i fiberförstärkt plast (någon variant av FRN – Fiber Reinforced Nylon). På hemsidan hävdas att det är kolfiber som står för trådarna. Resultatet är ett lätt och tåligt material med samma (brist på) känsla som hittas i knivar som Benchmade Griptilian och Spyderco Manix till exempel. Låset är ytterligare en tolkning av “Axis-lock”. Efter att patentet gått ut har varianterna blivit många. Det här kallas “Max Lock” och fungerar väl. Dock kan tilläggas att fjädrarna är rejält kraftfulla.

Paketet rundas av med ett mycket stort clip som fungerar väl. Fler intryck får vänta till kommande recension så håll utkik efter den om du vill veta mer!

/ John

Al Mar tillhör de där klassiska märkena som kanske är mest kända för vad de gjorde förr. Efter att ha passerat en stormig tid med lite oklara ägarförhållanden gjorde de sedan en comeback med en rad nygamla knivar för några år sedan, närmare bestämt 2020. Då återuppväcktes klassiska modeller som t ex S.E.R.E. Folder som kanske är deras mest kända fällkniv. Men även “fågelfamiljen” med Hawk, Falcon och Eagle fick en genomgång och hittades i båda klassiskt utförande som ultralätt i två olika varianter.

Men även om det var välkommet så saknades det ändå något och det var förstås nyheter och inte minst fastbladare. Något som Al Mar en gång i tiden var mycket kända för. Det enda som fanns i sortimentet var en liten nyckelringskniv. Med jämna mellanrum har det släppts vinkar om att nya knivar var på väg men inte så mycket hände och åren gick.

Nu är det emellertid slut med väntan! Ett flertal nyheter har lanserats och bland dem ingår en del förändringar av befintligt sortiment men även helt nya modeller. Några av dem såg synnerligen sympatiska ut och jag kände att de måste recenseras. 

Al Mar har släppt ett flertal spännande nyheter som är värda att ta en extra titt på!

Först ut är den här kniven kallad Payara 32. 

Det bör emellertid påpekas att Payara inte är helt ny i Al Mar familjen, snarare nygammal. Det har tidigare funnits en kniv med samma namn och grunddesign. Den var större, tyngre, försedd med en liner lock och blad i VG10. Den var liksom alla andra Al Mar på den tiden tillverkad i Japan.

Därför kan snabbt konstateras att det här är en helt annan typ av kniv. Handtagsmaterialet är nu en fiberförstärkt plast vilket bidrar till att göra kniven till en lättviktare. Den väger endast 85g. Handtaget ger rejält mycket mer fäste än originalet då det är rikligt försett med räfflor för högre friktion. Kanske det till och med är lite för mycket av den varan. Mer om detta vid senare tillfälle. Även om det är tunn kniv så finns det gott om handtag att greppa kring då längden överstiger 12 cm.

Om handtagsmaterialet kan ses som en förenkling så är låset tvärtom mer avancerat. Nu hittas ett lås av “Axis-typ” som i det här utförandet kallas Max Lock. Det är utförandet har mycket starka fjädrar och en distinkt känsla och håller bladet på plats som det skall.

Al Mar Payara 32

Sedan var nya Payara som sagt något mindre än originalet. Siffran 32 i namnet säger något om kniven. I det här fallet att bladet är 3,25 tum långt. Samma logik gäller tacknämligt för alla knivar i Al Mars sortiment. Materialet som används är i det här fallet D2. Det är det mest använda stålet i den nuvarande katalogen men inte det enda. Bladformen är samma tämligen avancerade tanto med en recurve.

Med de här materialen, den låga vikten och det goda fästet så är det här en kniv som kan placeras i samma fack som några kända modeller från exempelvis Spyderco och Benchmade. Ett fack som även inkluderar uppstickare som SRM och QSP bara för att nämna några. Återstår att se hur Payara klarar konkurrensen.

Det här var den första av flera knivar från Al Mar som jag ämnar testa under våren. Nästa kniv blir en mycket intressant fastbladare.

/ John