Nordens största utbud!    ✔ Spårbar frakt 59 kr    ✔ Säker betalning och delbetalning    ✔ Tusentals nöjda kunder

Dags för presentation av ytterligare en ny kökskniv och därtill en tämligen unik sådan. Nej, den är inte speciellt inriktad mot fisk eller kött, inte grönsaker eller frukt. I det här fallet är det istället en kniv som är uttalat gjord för att riktas mot “Outdoor cooking” eller utomhusmatlagning i alla dess former. Vare sig det sker vid grillen, ute i skogen eller på en camping. Serien kallas “Kuro” och den här kniven har fått namnet Mori och kommer från Satake.

Här käns det dock som det är på plats med en förklaring. “Satake” ger nämligen rätt många träffar om du söker på namnet. Särskilt som Google numera förstört alla sökningar med drösvis med annonser och butiker på förstasidan. I det här fallet massor av sidor som säljer köksutrustning. En av träffarna som dyker upp är Satake Cutlery med hemvist i Seki, Japan. Den här kniven är dock inte från dem!

Kniven levereras i en elegant trälåda

Eftersom kniven riktar sig mot utomhusbruk så kommer den med fodral

Det som är aktuellt är istället svenska Vikingsuns eget husmärke som också heter Satake. De talar på sin hemsida om att designavdelningen återfinns i Stockholm. Men influenserna är uppenbarligen japanska, något de också uppger. Det är emellertid här det för mig blir lite oklart varifrån den här kniven faktiskt kommer. Låt mig förklara.

Jag har nämligen en något äldre kniv från det här märket, en Santoku ur deras “No Vac”-serie med trähandtag. Den är stämplad “High Carbon Stainless Steel” och “Japan”. Då får man anta att den är tillverkad där. Länge trodde jag faktiskt att kniven var (helt) japansk.

Den här nya kniven är emellertid inte stämplad med någonting förutom namnet men på en medföljande lapp står att läsa att stålet är “Chrome, kolstål och VG 10 stål” (Sic!). Det för oneklingen tankarna till just den uppåtgående solens land. Jag återkommer till varför. För att göra en entusiast förvirrad står vidare att kniven har “skaftände och bolster av 18/8 stål”. Kniven ser emellertid ut att vara helsmidd och den inte bara uppges vara det utan dessutom gjord för hand om man får tro säljtexterna.

För att sedan totalt blanda bort korten står att läsa på hemsidan att materialet i kniven är 5Cr15MoV-stål, (felskrivet som 5CR15MOV) samt “också benämnt 1.4116-stål” .

Nu har man således nämnt inte mindre än 6 olika beteckningar på stål! Dessutom stål från olika länder och med olika egenskaper. Låt mig försöka bena ut det något.

Den medföljande informationen gör en kniventusiast som mig konfunderad

“Chrome” kan möjligen ha missförståtts av den som skrev texten och syfta till att det ingår i 5Cr15-stålet. Det stålet nämns dock inte på lappen och det är verklingen INTE ett kolstål vilket nämns i samma mening. Tvärtom är det ett stål som är extremt rosttrögt men inte håller skärpan särskilt väl eftersom det inte går härda till några högre höjder. Som de flesta läsare vet är kolstål allt annat än rostfritt men går att få mycket hårt om man så önskar. Nu kanske de första oklarheterna börjar lösa sig.

Nästa omnämnande av stål är dock knepigare att tolka men det var det som ledde tankarna till Japan. G:et i VG 10 står för “Gold” för övrigt. Det syftar till egenskaperna att vara både hårt som kolstål men ändå rostfritt. Egenskaper värda just guld när stålet uppfanns för ca sextio år sedan av det japanska företaget Takefu Special Steel. Det är ett rostfritt stål med något högre kolhalt än många andra och därtill inslag av vanadium vilket V:et står för.

Så, materialet skulle kunna vara VG10* vilket kan räknas som ett “high carbon“-stål då det har närmare 1% kol vilket är över minimikravet för att räknas dit bland rostfria stål. Det skall dock inte förväxlas med kolstål eller “carbon steel“.

Men i så fall kan inte bolster och ändknapp vara av 18/8-stål. Då måste kniven i så fall ha ett laminerat blad eftersom kniven sägs vara helsmidd. Men det står det inget om. Ståltypen som tillhör den mest använda gruppen av alla rostfria stål, sk austenitiskt stål. I köksvärlden hittas de vanligen i grytor kan väl tilläggas. Det är ett stål med mycket mycket låg kolhalt, under 0,05%. Med andra ord raka motsatsen till ett “high carbon“.

Framförallt finns mycket få likheter mellan VG10 och 5Cr15MoV som är ett kinesiskt stål! Förutom att det kommer från ett annat land skulle japanska företag ALDRIG befatta sig med material från Kina av flera olika skäl. De flesta har med stolthet att göra.

Sen förstår jag inte varför man säger att det också är benämnt 1.4116. Det är det inte alls! Även om båda är stål med ungefär samma kolhalt, 0,45-0,55% och liknande kemisk komposition så är de inte identiska och 1.4116 tillverkas av bland andra Krupp och är således ett tyskt stål. Det benämns däremot ibland X50CrMoV (DIN-standard) när det hittas i knivar från t ex Victorinox. Det används även av många kända tyska kockknivsmärken som Zwilling och Wüsthof. Där föredrar man generellt lite mjukare stål än vad man gör i Japan.

Satake Kuri Mori

Hos Satake Kuro Mori hittas dock en likhet med de schweiziska och tyska knivarna då man på hemsidan uppger att hårdheten är så låg som 54-56 HRC. Det är riktigt mjukt oavsett vilket material den är gjord av. Om man nu inte skall tro den medföljande lappen då som istället anger hårdheten till 58HRC. Det skulle i så fall vara på gränsen till vad man kan åstadkomma med de enklare stålen som nämnts. Även det en smula förvirrande.

Det bör även påpekas att det inte är några exklusiva stål utan är enkla och därmed tämligen billiga material som främst används av tre skäl. För tillverkarna ligger de lågt i pris och är lätta att bearbeta vilket spar tid och därmed pengar. För användaren är de förbaskat rosttröga. Ett ok stål för hemmakocken men inget för finare knivar för att vara ärlig. Så de är inget att skryta med av den orsaken.

Nu kan jag förlåta Satake för det om det är valt utifrån knivens tänkta användningsområde, utomhus under varierande förhållande där den kanske utsätts för mycket fukt. Därtill kan det tänkas att man inte är helt rädd om den som man är med en japansk sashimi-kniv och att den kanske kommer att stöta på ben när man t ex klyver en kyckling. 5Cr-stål torde pga sina egenskaper har mindre tendens till att flisa sig jämfört med hårdare stål. Men allt det återstår att se. Jag förutspår emellertid mycket slipande. Det i sin tur borde vara lätt.

Kuro Mori levereras i en exklusiv trälåda med sotat utseende och en saia eller snarare ett läderfodral som kan bäras i bältet. Det är gjort i konstläder men med duglig finish.

Kniven i sig känns en smula märklig då den ser ut som en hybrid mellan en kinesisk kockkniv, en köttyxa och en japansk Santoku. Ett uttryck som förstärks av det förlängda handtaget. Möjligen skulle man kunna kalla den för en “Western Deba” eftersom den tillika är tung. Med den här höjden på bladet väger kniven in på kring 318 gram vilket är mycket för en kökskniv med ett 195 mm långt blad. Nu uppger man förvisso på hemsidan att vikten skulle vara hela 376 g och med saia 484 g. Det stämmer tack och lov inte.

Jag ämnar återkomma till den här kniven med nya uppgifter kring vilket material kniven faktisk är gjord av, hur den är tillverkad och vart. Min gissning lutar åt det kinesiska “bokstavsstålet”, att den är maskintillverkad och att upphovslandet troligen är Kina för just den här modellen. Förhoppningvis kan det redas ut efter kontakt med Vikingsun. De har nämligen en lång rad olika stål i sin repertoar och de andra är japanska.

Sedan blir det förstås en recension! Att inledningen blev lite strulig betyder inte att kniven behöver vara dålig! Den känns välgjord och jag ser fram emot att bruka den!

/ John

* Möjligen kan missförståndet bero på att de andra knivarna i Kuro-serien är knivar som verkar ha ett Tsuchime-hamrat blad med mönstervällt blad med ett kärn(egg)-stål i VG10. Mori är emellertid inte alls gjord på det viset.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *