Nordens största utbud!     ✔ Gratis frakt över 599kr    ✔ Säker betalning och delbetalning

Vanligen när något nytt anlänt brukar jag på min blogg “Knivigt värre” skriva en text under rubriken “Ny kniv”. Så blev det inte den här gången. Produkten ifråga var helt enkelt inte värd både det och en riktig recension. En sådan kräver nämligen en hel del arbete. Först skall kniven bäras under en längre tid, den skall testas både “naturligt” på sådant som dyker upp i vardagen men även mer koncentrerat för ändamålet. Under tiden skall det göras anteckningar och notiser. Därefter skall det fotograferas, bildredigeras, skrivas, renskrivas och bildsättas etc. 

Det arbetet är inte Gerber Paraframe värd. Men det är ändå läge för er, potentiella köpare, att ta del av mina åsikter kring den här tingesten, om inte annat så i avskräckande syfte. Så här är texten en gång till. 

 – men vad är det här Gerber?

Efter att packat upp den här tingesten tittade jag i kalendern och blev något överraskad när jag såg att det inte var 1a april. 

Ibland undrar jag hur somliga marknadsförare tänker. Som de som är ansvariga för Gerber i Sverige. Jag vill ge dem skuggan av en chans och förutsätta att de inte vet så mycket om knivar och hoppas de är bättre på siffror. För inte kan någon inbilla sig att det här är värt att ta en närmare titt på?   

Jag brukar inte medvetet föra någon bakom ljuset när jag skriver och det ämnar jag inte börja med nu heller. Därför mullrar nu det stora småländska sågverket igång. 

Bakgrunden till min reaktion är enkel då det handlar om ett varumärke som försöker återta sin forna glans. Gerber som tidigare hade tillägget “Legendary Blades” var just det, legendariska. Med modeller som de kända dolkarna Mk I, Mk II och Guardian, större fastbladare som LMF, BMF samt deras Coffin Handle Bowie men även fällknivar som Paul Knife, LST samt CF gjorde de sig ett rejält namn främst på sjuttio- och åttiotalen men även in på 90-talet. 

Sedan gick de kräftgång efter att ha blivit uppköpta. Den ena enklare kniven efter den andra släpptes och ryktet sjönk snabbare än en gråsten bland alla som inte handlar sina knivar på Wal Mart i USA. De har förvisso sålt volymer* men det har varit typiska gimmick-knivar som Bear Grylls-signerade skapelser och liknande. 

Sedan hände något igen. För något år sedan syntes grunden till en nysatsning med fällknivsmodellen “Fastball“. En kniv, gjord i USA och med bra material. Den fick även goda omdömen överlag och i år har ytterligare några intressanta knivar sett dagens ljus. Jag tänker då på Savvy och Sedulo vilka har potential att vara  mycket bra knivar. DE knivarna är jag riktigt nyfiken på kan jag tillägga. 

Gerber Paraframe

I detta läge tycker någon marknadsföringsperson att det var en god idé att skicka ett skämt till mig för recension. I det här fallet en Gerber Paraframe. En kniv som när den nämns i entusiastkretsar används som underlag för dåliga memesFrågan är då om den är så dålig som det ryktas?

Efter att ha spenderat drygt tio minuter med den så är svaret ett rungande JA!

Jag ämnar inte skriva en riktig recension av den här tingesten. Mitt liv är för kort för att ödsla tid på dylikt. Det finns färg som torkar som är mer intresseväckande och kräver uppmärksamhet. Så ni får hålla tillgodo med en så kallad skrivbordsrecension baserad på en kvarts bekantskap eller så. 

  • Det första intrycket var illa nog. När knivar är fästa med  buntband vid en bit kartong inuti lådan och redan försetts med butikslarm vid ankomst är det f-n inte bra. Eller, det är faktiskt första gången jag varit med om det.  

“Elegant” förpackad med buntband

  • Redan en okulär besiktning gav vid handen att kniven ser billig ut med en hemsk blästrad yta. Mest för att dölja skavanker i stålet misstänker jag. Men det är en subjektiv åsikt så den kan ni bortse ifrån, någon kanske gillar den. Men flera objektiva detaljer avslöjar kniven som billigt skräp såsom att basen på clipet sticker ut över handtagets främre rundade kant, bladbasen syns ytanför handtaget i stängt läge och att eggen är ojämnt slipad och ännu värre, inte ens centrerad! 

Bladtangen sticker ut, plastlagret är synligt och clipet är delvis placerat utanför den fasade kanten och dessutom är det fäst i pivotskruven

  • Mer objektivt är även att kniven har så dåliga material, framförallt i bladet att man inte ens nämner det någonstans, vare sig på kniv, låda, medföljande papper eller hemsida. Förr brukade de ha ett uselt 425M som “hemligt stål”. Nu högst troligt 3Cr13MoV el dyl. Hur som haver vill man från Gerbers sida inte upplysa om det. “Specifikationerna” de har nämner enbart totallängd och vikt. Det är allt kunden behöver veta enligt Gerber. 
  • Paraframe har flera usla designval varav ett par genast visade sig påverka funktionen. Ett är att tumknopparna sticker långt utanför handtaget varpå de fastnar i det mesta. Spetsarna på dem är dessutom tämligen vassa. Ett annat  är att clipet inte kan flyttas och sitter monterat för att bära kniven med spets nedåt från början. Vad värre är dock att en av tre skruvar som håller clipet på plats är pivotskruven! Det innebär att man inte kan justera den utan att clipet också lossnar. 

Tumknopparna är lika överdimensionerade som clipet är klent

  • Pivotskruven ja, den hade behövt justeras då kniven är mycket svåröppnad. Gerber hävdar det motsatta på hemsidan, att kniven är lättöppnad. JO, man kan med god teknik snärta fram bladet med tummen. Men det är också det enda bekväma sättet. Försöker du öppna kniven långsamt är den extremt seg och bladet stannar och hackar på vägen ut. Det känns som man skall halka av knoppen och skära sig för att det kräver så mycket kraft. En känsla som matchar utseendet. 

Bladet är förstås ocentrerat

  • Sedan var det låset. Jo, det fungerar så tillvida att det faktiskt håller bladet på plats utan spel eller glapp. Det får jag ge dem. Men i gengäld har låsarmen vandrat hela vägen över till andra sidan redan innan den använts. Det innebär att den här kniven snabbt skulle utveckla glapp om den nyttjades. I förbifarten kan påpekas att det här ramlåset är tunnare än de flesta liner locks på marknaden. Där godset är uttunnat säger mitt skjutmått att det mäter 1mm!

Låsarmen går hela vägen över till andra sidan redan från start

  • Några få ord kan sägas om bladet. I förbifarten kan det påpekas att bladet är ocentrerat och favoriserar låssidan i det här fallet. Fabrikseggen var slö som väntat. Den rakar definitivt inte hår, skär tjockt papper med mycket besvär och bara med delar av eggen, sedan fastnar den. Den blev dessutom märkbart slöare av de två minuter jag spenderade med att skära kartong. 
  • Slutligen var det PRISET! Eländet kostar mellan SEK199 till 549kr (!) här på hemmaplan. 

Sammantaget vill jag säga att, jo Gerber Paraframe är precis lika illa som befarat. Det går inte att bygga fällknivar hur billigt som helst men för samma peng (kring 300kr) får du exempelvis några bra grundmodeller av Victorinox bara för att nämna något märke. Köp dem istället! Att ha en enhandsöppnad kniv på bekostnad av att den faktiskt skär något är liksom ingen poäng. 

Handtaget är relativt bekvämt. Det enda goda som finns att säga om Gerber Paraframe

Så vad vi har här är en kniv i undermåliga material med tvivelaktig konstruktion innehållande direkta missar redan på designstadiet. Det ackompanjeras sedan av bitvis dålig finish, särskilt där det är viktigt som själva eggen samt ett lås som redan från början är så gott som slut. Det senare lär begränsa livslängden. Det och att det här knivliknande föremålet troligen skulle behöva slipas om dagligen med tanke på hur mjukt stålet är. Det klarade i alla fall inte av några bitar pizzakartong. 

Så frågan till Gerber är inte bara varför ni skickat den till mig utan varför den existerar överhuvudtaget?

/ John

* Gerber tillhör tillsammans med Buck och Leatherman de största varumärkena i USA. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.